Giftermål, mina vänner. Nu ska vi snacka giftermål.
Ni vet det där som par gör när de är oändligt förälskade, som de oftast klagar oändligt över 20 år senare.
Det som Dita von Teese (efter en skilsmässa) klockrent beskrev som ”if I marry again I would change the vows from ’til death us do part’ to ‘I’m really in love with you right now”.
Jag är utav den åsikten att staten inte ska diskriminera. Jag tycker att ett vuxet förälskat par, oavsett kön, ska ha all rätt i världen att gifta sig borgligt och att deras äktenskap ska ses som lika legitimt, värdefullt och fantastiskt som alla andra äktenskap.
Jag är också utav den åsikt att svenska kyrkan å andra sidan själva ska få välja, utifrån deras tro, vem de vill eller inte vill viga.
Vi har separat stat och kyrka. Det tycker jag betyder att staten inte ska lägga sig i vad kyrkan gör (så länge de inte ljudligt predikar hat och våld etc) och att kyrkan från sitt håll inte ska lägga sig i vad staten gör.
Men, poängen här är inte vad jag tycker om den saken.
Poängen här är vad HBT-rörelsen tycker. Som i fler år än jag orkar räkna har tjatat, gnatat, dumförklarat, attackerat och hatat kyrkan för att få igenom sina krav om att få gifta sig där. Kyrkan i sin tur orkar nästan inte stå emot längre, utan viker sig mer och mer även fast homosexuella äktenskap är tvärt emot deras tro. På samma sätt som att diskriminering mot homosexuella är tvärt emot statens tro (får man hoppas).
Aja, ni fattar vad jag menar.
Så, varför är de hycklare? Jo, de är hycklare av en enkel anledning: De bryr sig uppenbarligen enbart om infödda svenska homosexuellas rättigheter.
Vi har en miljon invandrare i Sverige. En miljon är kanske globalt inte så mycket men i Sverige faktiskt en rätt stor mängd människor. I denna miljon står säkerligen en hel del homosexuella. Men de syns inte, för i muslimska länder straffas homosexualitet med döden och de lever under ett så djupgående och ofattbart grovt förtryck att de förmodligen aldrig ens skulle kunna drömma om att kunna leva och älska på sitt sätt, som alla andra.
Homosexuella från mellanöstern lever i ett tusenfalt hårdare förtryck än svenska homosexuella. Det finns ingen som skulle säga emot mig på den punkten. Det vet ni alla. De avrättas i sina hemländer, för i helvete.
Och vart är då HBT-rörelsen? De är upptagna med att gnälla på stackars nedbrutna svenska kyrkan.
Svenska kyrkan som inte ens sprider i närheten så mycket hat som Islam. Dessa självupptagna, egocentriska svin i HBT-rörelsen har aldrig någonsin i Sveriges historia gått ut och publikt fördömt Islam på samma sätt. De har aldrig någonsin krävt att imamer i Sverige slutar predika om rättfärdigade mord på homosexuella och de har fan aldrig gått ut i stormedia och krävt att homosexuella från muslimska länder ska få gifta sig i moskéer.
Och HBT-rörelsens bästa vänner, feministerna, är lika ekande knäpptysta. Trots att Islam förutom homohatet även predikar samma totala förtryck mot kvinnor.
Den enda slutsatsen att dra från detta är att den extremt politiska HBT-rörelsen helt enkelt skiter fullständigt i rättigheter för människor som inte tillhör deras ”egna”.
Lika rättigheter för alla, oavsett läggning, så länge de är vita och kristna.
Tydligen.
Senaste kommentarer